Svar: Ja, se “Skapa en nyemission i StartupTools"

SVAR: Ja. Under steg 9, “Betalningsmetoder" välj “Kvittning”. Då kommer det att skapas ett nytt steg där man redogör för vilka som ska kvitta.

Svar: se “Så förlänger man teckningstiden på en emission”

Svar: Nej

Svar: Vår plattform utgår från data hos Bolagsverket och dessa blir först tillgängliga för oss när registreringen är klar. Därför måste man än så länge vänta med att lägga in nyemissionen tills den är färdigregistrerad hos Bolagsverket. Vi jobbar på att göra det möjligt att lägga in en pågående nyemission.

Svar: Enligt aktiebolagslagen kap 13 § 6 måste man det, men om alla aktieägare går med på det, kan man avstå från att göra en sådan redogörelse. Detta kräver att alla aktieägare går med på det. Denna redogörelse ska sedan granskas av revisorn. Om man inte har någon revisor måste man anlita en extern revisor för detta. Detta innebär i praktiken att man om man inte har en revisor, så måste man få alla aktieägares godkännande, eller så får man fatta beslut om nyemission på årsstämman, eftersom det då inte krävs någon 13:6-redogörelse.

Svar: Enligt aktiebolagslagens kap 13 § 7 måste man göra det och denna redogörelse ska sedan granskas av en revisor (ABL 13:8). Har bolaget ingen egen revisor måste man anlita en för just detta ändamål. Dock kan man avstå från från både redogörelse och revisorns granskning om samtliga aktieägare går med på det. Vi rekommenderar dock att man alltid upprättar den, eftersom detta kommer att behövas för bokföringen. Däremot kan man avstå från revisorsyttrandet om samtliga aktieägare går med på det.

FRÅGA: Om man gör en nyemission med betalning genom apport, måste man då göra en redogörelse över värdet på apportegendomen (ABL 13:23)?

Svar: Till skillnad från kontant- och kvittningsemissioner, där man kan avstå från redogörelsen om samtliga aktieägare går med på det, så måste man alltid ha ett revisorsintyg enligt aktiebolagslagens kap 13 § 23 när man gör en apportemission. Detta beror på att revisorsintyget fyller samma funktion som bankintyget vid en kontantemission.

Svar: Vi sorterar nyemissioner efter diarienummer, där ett tidigare diarienummer alltid ska vara mindre än ett senare. Troligen har ni skickat in papprena om nyemissionerna samtidigt och Bolagsverket har då av misstag givit den senare nyemissionen ett lägre diarienummer. Normalt brukar detta dock inte påverka funktionaliteten. Senare kommer de sorteras i rätt ordning. Däremot kan det bli problem med aktienumreringen. Hör av er om ni får problem med detta, så hittar vi en lösning.Vän av ordning kanske undrar varför vi inte bara sorterar dem per datum. Det finns två problem: det ena är att det inte för alla händelser finns ett beslutsdatum, utan bara ett registreringsdatum. Men att sortera alla händelser efter beslutsdatum kommer att bli mer fel, eftersom en nyemission kan registreras upp till ett halvår efter att den ägt rum (och i speciella fall ännu senare). Det är alltså fullt möjligt att genomföra en emission i januari men att vänta med inskicket, sedan en i februari och skicka in den direkt för att sedan skicka in januariemissionen i mars. Visserligen kommer ni troligen att få reda ut detta inför Bolagsverket, eftersom det kan bli fel med antalet aktier, t ex, men det finns ändå sådana fall. Det andra problemet med att sortera på datum är att flera händelser av samma slag faktiskt kan inträffa samma dag. I sådana fall är diarienumret det enda säkra sättet att identifiera i vilken ordning de skett.

Svar: Den formella gången vid en nyemission är följande:

1) Bolagsstämma eller styrelsen fattar beslut om en emission

2) Investerare erbjuds att teckna aktier

3) Styrelsen fattar beslut om tilldelning

4) Aktierna förs in i aktieboken (som interimsaktier)

5) Emissionen registreras hos Bolagsverket (senast sex månader från beslutsdatumet)

I många fall är emellertid inte processen så strikt formell - man kanske fattar beslut om att ge ut upp till 100 000 aktier, och försöker sedan få in så många investerare som möjligt. Så snart tillräckligt många investerare tecknat sig ber man dem betala in pengarna för att inte dra ut på processen och riskera att någon drar sig ur. Men för att även få med även investerare som tar lite längre tid på sig att fatta beslut kan det hända att sista teckningsdag skjuts upp flera gånger. Därför kan det bli lite oklart exakt vilket datum som ska gälla. Ska man vara strikt korrekt kan det alltså blir olika datum för olika investerare i samma emission. Detta går utmärkt att göra i vår plattform - man kan ha olika datum för olika investerare. Men det gör också att aktieboken kommer att se ganska plottrigt ut, och man väljer ofta ett datum för varje registrering som görs. Om man redan när beslutet om emissionen fattas vet vilka investerare som kommer att teckna sig är det rimligt att välja beslutsdatumet som datum för emissionen. Det är också det datum som vår plattform per default föreslår (markerat med 1 i figuren nedan). Om tilldelningsbeslutet fattas senare kan man också välja ett senare datum, men det kan aldrig vara senare än det datum aktierna blev registrerade (nr 2 i bilden nedan).

Svar: Då måste man välja beslutsdatumet, eftersom det av formella skäl inte går att teckna aktier innan dessa.

Svar: Det är enkelt - man ändrar helt enkelt bolagsordningen. Vår plattform har en intelligent guide som hjälper dig att ändra bolagsordningen under menyvalet "STYRELSEPORTAL" (1), “BOLAGSORDNING” (2) där man väljer “NY BOLAGSORDNING” (3):

Svar: När man genomfört en nyemission med kontant betalning måste man få ett bankintyg på det inbetalade beloppet. Men måste man vänta tills alla pengar kommit in, innan man börjar använda det som kommit in? Nej, men vissa personer på bankerna känner inte till detta och hävdar att det bara kan ställa ut bankintyg på det som finns kvar på kontot när man ber om intyget. Därför är det bra att stämma av med banken innan, så att det inte blir problem. Om det ändå blir problem, be att få prata med personens chef, och förklara problemet. Till sist bör du komma till en person som förstår hur det ska fungera.

Svar: De flesta banker vill att man har ett konto som innan nyemissionen är tomt och helst ett som heter just “Nyemission”. Att ha ett tomt konto gör det betydligt lättare för banken att se vilka pengar som kommit in. Detta är speciellt viktigt om man börjat använda pengarna innan alla har kommit in (se frågan ovan).

Svar: registreringen av nyemissionen måste ha kommit in till Bolagsverket senast sex månader efter att den beslutades för att kunna registreras. Om det gått längre tid än sex månader kan man ansöka hos Bolagsverket att få nyemissionen registrerad ändå. Då måste alla de som tecknade aktier skriva på ett papper om att de står fast vid sin teckning, trots att den inte registrerats i tid. Ett exempel på hur ett sådant dokument kan se ut finns här.

Svar: För att styrelsen ska få ett bemyndigande att genomföra nyemissioner (eller teckningsoptioner och/eller konvertibler) krävs två saker:

Det är först efter att beslutet blivit registrerat hos Bolagsverket som det kan användas.

Det går alltså inte att skicka in registreringen av bemyndigandet samtidigt med registreringen av nyemissionen - man måste först vänta på att registreringen blir klar.

Datumet för styrelsebeslutet om att använda bemyndigandet kan inte heller vara tidigare är registreringsdatumet.

Är du osäker på om bemyndigandet blivit regitrerat? Det går att se när man exmpelvis väljer alternativet "ANDVÄND BEMYNIDGANDE” (1) och sedan väljer "VÄLJ BEMYNDIGANDE" (2) så presenteras en lista över de bemyndiganden som registrerats hos Bolagsverket (3). Om man till exempel fattat beslut om bemyndigande 2022, men det inte har blivit inskickat och registrerat, så kommer det inte att dyka upp i listan över bemyndiganden:

Hur löser man detta? Har man gott om tid kan man skicka in registreringen av bemyndigandet, men har man bråttom är det enklare att fatta ett beslut i styrelsen och sedan få det godkänt i efterhand av bolagsstämman.