När ett bolag ger ut teckningsoptioner tar man (normalt) betalt i form av en teckningspremie, vars pris räknas ut med hjälp Black-Scholesformeln. Låt oss anta att man ställt ut 1 000 teckningsoptioner och att teckningspremien är 5 kr per teckningsoption och att lösenpriset sedan är 50 kr per aktie. När teckningsoptionen köps bokför man de 5 000 kronorna mot fritt eget kapital, t ex så här:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1941 | Bankkonto | 5 000 |
|
2090 | Fritt eget kapital |
| 5 000 |
När aktierna sedan tecknas betalar optionsinnehavaren 50 000 kr för 1 000 aktier. Om vi intar att kvotvärdet (aktiekapital per aktie) är 1 kr, så bokförs denna transaktion så här:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1941 | Bankkonto | 50 000 |
|
2081 | Aktiekapital |
| 1 000 |
2097 | Överkursfond |
| 49 000 |
Notera att det mesta av pengarna som tas in inte bokförs som aktiekapital, utan till överkursfonden. Detta är det normala.
En WISE-konvertibel bokförs på samma sätt, men skillnaden här är att man betalar nästan hela beloppet i början, och bara en liten del när man löser in aktien. Antag att investeraren investerat 1 000 000 kr för och att dessa konverteras till 10 000 aktier när löptiden går ut. Vi förutsätter att kvotvärdet även i detta fall är 1 kr. Då kommer man först att bokföra utgivning av WISE-konvertibeln så här:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1941 | Bankkonto | 1 000 000 |
|
2090 | Fritt eget kapital |
| 1 000 000 |
Utgivningen av aktier kommer att ske till kvotvärdet, vilket gör att man, till skillnad från i exemplet ovan, inte får något i överkursfonden:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1941 | Bankkonto | 10 000 |
|
2081 | Aktiekapital |
| 10 000 |