SVAR: Gå in på Aktiebok (1), sedan Översikt (2), och välj sedan “Avancerad vy” (3) . Då kommer du att kunna se kvotvärdet näst längst till höger.

SVAR: Man skiljer mellan den formella aktieboken, som uppfyller alla kraven i aktiebolagslagen, och den enklare aktieägaröversikten.

I övriga fall kommer aktieägaraöversikten att vara tillräcklig och mer lättöverskådlig.

SVAR: Aktiebolagslagens 5 kap 10 § tar upp detta:

“AKTIEBOKENS OFFENTLIGHET

10 § I bolag som inte är avstämningsbolag skall aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den.

Om aktieboken förs med automatiserad behandling, skall bolaget ge var och en som begär det tillfälle att hos bolaget ta del av en aktuell utskrift eller annan aktuell framställning av aktieboken.”

Detta innebär alltså att vem som helst har rätt att ta del av innehållet i aktieboken. Däremot kan ingen kräva att bolaget ska skicka över aktieboken, vare sig i pappersform eller elektroniskt. Det räcker med att man ger personen i fråga möjlighet att vid ett personligt besök på företag få se aktieboken och själv skriva av den.

För bolag som är avstämningsbolag, dvs att aktieboken förs av Euroclear, så erbjuds motsvarande service. Det finns hos Euroclear ett särskilt rum, där man från en skärm kan läsa aktieboken och från den göra manuella anteckningar med papper och penna. Däremot är det inte tillåtet att man fotograferar skärmen och man kan heller inte få ut aktieboken i skriftlig eller digital form.

SVAR: Det mest troliga är att bolaget bytt namn. Då kan man inte längre söka på det gamla namnet. Det kan också vara så att det namnet du har är en bifirma. För tillfället går det inte att söka på bifirma i vår plattform. Om det gäller en person kan det vara så att personen ifråga har skyddad identitet och att vi därför inte får fram data. I så fall: lägg in personen som utländsk person, men med adress i Sverige.

SVAR: se “Skriv ut adresslista till aktieägarna”

SVAR: Välj “AKTIEBOK / RAPPORTER” (1) och sedan antingen “AKTIEÄGARÖVERSIKT” (2) eller “AKTIEBOK”. När man trycker på knappen “SKAPA PDF” (3) får man ett val om man vill ha dokumentet på svenska eller engelska (4).

SVAR: Själva försäljningen behöver inte anmälas alls. Om det uppstår en reavinst eller reaförlust behöver säljaren redovisa det i sin deklaration. Om förändringen innebär att en ägare passerar någon av följande gränser för ägande behöver det registreras i registret över verkliga huvudmän: 25%, 50%, 75%, till eller från 100%.

SVAR: Den information vår plattform får från Bolagsverket är det totala belopp som betalats och det totala antalet aktier som tecknats. Det innebär att vi kan räkna ut det genomsnittliga priset per aktie. I vanliga fall betalar alla investerare samma vid en nyemission, men det går att redigera priset per aktie.

SVAR: Bolagsverket registrerar två datum när det gäller nyemissioner: beslutsdatumet och registreringsdatumet. Däremot registrerar man inte datumet när aktien tecknas, eftersom den informationen inte skickas in till Bolagsverket.

Själva teckningsdatumet får inte vara tidigare än beslutsdatumet och inte senare än registreringsdatumet, men samma beslut kan resultera i flera olika teckningsdatum i intervallet mellan beslutsdatumet och registreringsdatumet.

Vår plattform föreslår som förvalt värde beslutsdatumet, men det går att redigera detta:

SVAR: förbehåll om hur aktier kan överlåtas, vanligen hembuds-, förköps- och samtyckesförbehåll, kan regleras antingen i bolagsordningen eller genom aktieägaravtal. Vår plattform hämtar data från Bolagsverket om vilka förbehåll som gäller och visar dem på detta sätt:

I exemplet ovan har alltså bolagsordningen ingen förbehåll. Men hur lägger man då in information om att vissa aktier har förbehåll enligt aktieägaravtal?

Eftersom aktieägaravtalet inte registreras hos Bolagsverket finns det inget sätt för vår plattform att veta om det verkligen gäller eller inte. Förbehåll enligt aktieägareavtal har heller inte samma juridiska kraft. Exempel: om aktieägarna, som i exemplet ovan, inte har förbehåll i bolagsordningen, men har det enligt ett aktieägaravtal, så finns det ingen automatik som gör att en eventuell ny aktieägare kommer att omfattas av förbehållet. Dvs om en aktieägare säljer till en tredjepart, i strid med aktieägaravtalet, så kommer den nya ägaren inte att omfattas av förbehållet, om den inte ingått i aktieägaravtalet. Visserligen kanske kan den som sålt bli skadeståndskyldig för att ha brutit mot avtalet, men affären kan inte göras ogjord.

Om förbehållet däremot funnits i bolagsordningen kan den som köper i strid med förbehållet inte hävda att den varit i god tro, och övriga aktieägare kan kräva att köpet går tillbaka (det är därför som man bör ha hembuds- och förköpsförbehåll i bolagsordningen även om man har det i aktieägaravtalet).

Eftersom vi därför inte kan veta med säkherhet att aktier med förbehåll enligt avtal men inte enligt bolagsordningen faktiskt omfattas av förbehållet efter en överlåtelse, så har vi valt att skilja på dessa förbehåll. Förbehållen som står i aktieboken är alltså de som finns enligt bolagsordningen. Vill man ange särskilda villkor för just vissa aktier kan man istället lägga in en kommentar om just den posten.

Hur man lägger in en kommentar beskrivs i artikeln "Att lägga in en kommentar i aktieboken".